tur är väl det vardagen rullar på för oss alla men på olika sätt. Det är blandade känslor som spökar när första barnet flyttar hemifrån. Mest positivt då jag själv minns hur det var att ta det steget, och det viktiga för mig är att hon trivs och känner sig nöjd med sitt val. Jag har ju förmånen att ha många barn och tre av dem finns ju i min närhet länge till, plus att en av deras kusiner för tillfället bor hos oss så huset är fullt och det känns bra. Mindre bra känns vetskapen om en god väns bakslag i hennes kamp mot cancern, vet ej längre vad man ska tänka om denna skit. Vi båda försöker vara så positiva vi kan men det är långt i från lätt att vara det jämnt, trots det tunga samtalet vi hade idag hemma hos henne så var det ändå en lugn och skön förmiddag i härlig miljö. Och vi behöver verkligen prata om detta utifrån vårat perspektiv utan att "tassa på tå", tro mig när jag säger att allt vill vi inte ta med våra närmsta, de vet säkert ändå men det är för smärtsamt att diskutera och det måste vi helt enkelt respekterar från alla håll.
Denna fina fjäril har jag påträffat tre dagar i rad, och idag lyckades jag faktiskt fota den. Det är en sorgmantel, namnet till trots har den in fin betydelse... (jag väljer att tolka den på det optimistiska sättet).
"Ta dig an livet med entusiasm och optimism. Min gåva till dig är att ha en lätt väg att vandra på. Här handlar det om att svåra vägar kan göras lätta.Rena dig själv från smärta och lidande genom att ge uttryck för det. Kalla sedan tillbaka kraften och välj att känna t.ex optimism entusiasm eller kärlek. Du kan skapa dig skälv en lätt väg, fri från sorg/smärta/bördor, genom att helt enkel välja väg"
I söndags, innan jag gick på cellgiftskuren, tog jag mig en sväng ut i skogen i hopp om att hitta lite svamp. Det blev en lyckad runda gott att ha lite i frysen å ta fram när som helst. Självklart kunde jag ju inte låta bli att ta lite redan samma dag till middagen.
Detta är bara några av de godingar som jag hittade.
Fick en mycket trevlig överraskning när jag kom hem efter lite middagsshopping...Louize hoppade fram som ett enda stort solsken i hallen! Kan tro att mammahjärtat hoppade hög av glädje!
Får ha henne hemma till imorgon iaf.
Nu tar jag lite paus igen och återkommer om några dagar.
Puss och Kram
/Susanne