Så var det dags då, efter en vecka med toppenväder så hopar sig molnen och regndropparna börjar sakta slå mot rutan. Och nu blixtrar det och dundrar rejält!
Gräset blev klippt innan regnet kom, skönt. Och regnet behövs ju då det varit ett antal gräs- och skogsbränder.
Nästa vecka är det återigen dags för nästa behandling, känns helt ok då jag ej blir så påverkad av den nu när den är lite "snällare". Sen är det ju jobbigt på ett annat sätt...psykologiskt. Tar det lika bra ändå eller är det risk att tumörerna börjar växa igen? Har en vän som är under behandling och för hennes del så har den sk. Cancermarkören börjat öka vilket troligen tyder det på aktivitet. Detta att leva med cancer är verkligen en påfrestning utan dess like, aldrig känner man sig säker och jag oroar mig såklart för att det ska var ärftligt. Nu kommer det mest troligt bli en utredning om detta i syfta att hålla barnen under uppsikt så de kan få tidig hjälp om det skulle behövas. Nog om det.
Regnet öser ner och åskan verkar dra vidare...
Cecilia förbereder för tacos, Louize övningskör till pojkvännen, Melina leker och Jonathan har nyss kommit hem fån skolan. Så nu tar vi alla helg, jag tänkte faktiskt ta mig ett glas rosévin och verkligen chilla ikväll. Ha nu ett skönt veckoslut oavsett väder.
Puss och kram
/Susanne