Tänkvärt

You never know how strong you are until strong is the only option

onsdag 27 juli 2016

Så vad händer och sker...

...i världen dödas folk varje dag så många att det bara blir siffror som är svåra att ta till sig och förstå. Tänka alla föräldrar i Tyskland som sa hej då till sina tonåringar, det de inte visst var att det blev sista gången de talade med sina barn! Det är så grymt och gör så ont i hela mig. 
I min egen lilla värld är det väl smått kaos emellanåt, har haft min första panikångestattack, det var verkligen inget vidare! Tog mig igenom den med hjälp av maken och jag vet vad som utlöste den så jag ska vara lite mer försiktig när jag utför det jag just gjorde då. Blev väldigt trött efter den omgången, ungefär lika slö som Russin här nedanför.


Här hemma rullar vardagen på, blandat med cellgifter och blodprover (som tyvärr är en del av vardagen). Provtagningen gick inget vidare i måndags, sköterskan som var hemma kämpade länge och väl med att få ut blod ut picclinen när inte det gick fick hon lov att sticka mig i armvecket och sen i handleden. En droppe släppte jag ifrån mig och det räcker inte långt!!! Fick då åka till vårdcentralens provtagning och där blev det stick på ovansidan av vänster hand, och äntligen fick de ut två rör med blod. Proverna visade bra resultat och då innebar det behandling på tisdagen. Men picclinen funkade ju inte som den skulle så i två timmar kämpade vi med att få igång den, två doser av blodförunnande medicin krävdes för att den skulle komma igång. Det blev en lång dag på Ryhov, mellan 08.15-16.30, nu går jag här med min pump och imorgon blir jag frånkopplad. 

Just det har ju faktiskt för första gången i mitt liv besökt Astrid Lindgrens värld, det var en mysig dag. 




 Att sitta i snickarboa hade jag då inte haft något emot mysig liten vrå ju.

Och fint väder har vi ju haft och då lockar ju badplatserna, här en vy från Sandsjöbaden


Ha det så gott vänner och ni som har semester får njuta av den och ni som har semestrat klart får försöka njuta av fina kvällar och helger. Själv ska jag ta vara på varje dag!

Puss och Kram
/Susanne 

tisdag 12 juli 2016

Nygammal kur påbörjad

Får ju säga att det är skillnad på kurerna. Efter 5 h behandling på Ryhov åkte en trött Susanne hem med pump som fortsätter i 48 h till. Men denna behandlingen har ju funkat bra innan så det hoppas jag den gör denna gången också. Jag som var så inställd på att börja jobba lite...och få en lite längre paus för att åka iväg lite längre bort men se det kan jag glömma. Men kortare turer i Sverige är inte att förakta, eller hur!


Så har vi ju Sjösala en härlig plats att vara på! Här kan vi bada, gunga gå skogspromenader, fiska utan att få napp😝 och jag står så gärna vid grillen och fixar god mat på kvällen.


Nu en kvällsmackan och sen blir det nog sängen

Puss och Kram
/Susanne


måndag 4 juli 2016

Svårsmält

Jag hade på känn att något var fel när läkaren ringde och undrade om jag kunde komma till dem några dagar tidigare. Han sa att det passade dem bättre om jag kunde byta tid och visst så kunde det ju vara...men nu har jag varit med så länge att vissa saker genomskådar man eller inbillar jag mig bara? Idag har jag varit väldigt trött (lördag) framförallt mentalt trött. Var ute och gick en sväng här i Sjösala, plockade lite kantareller och sen blev jag sittande och bara stirrade ut och över vattnet och vet ej egentligen vad jag såg på. Ögonen brände och så kom det oundvikliga, tårarna bara rann och det var så välbehövlig att bara släppa lös alla känslor.
 


Söndag...
Melinas kompis Penny kom på besök och då blev det en sväng ut i skogen för att plocka smultron och blåbär, så gott. Tycker blåbären är tidiga i år med det gör ju inget, lite mer kantareller blev det också att ta med hem till Louize.


Penny stannade över natten och de har haft så kul ihop, kan inte annat än le åt sådana ögonblick när de skrattar hjärtligt och leker oavbrutet. 

Jag funderar på att ringa till onkologen och försöka tidigarelägg nästa behandling, vill ju bara komma igång igen!!! Visst det är bara en vecka kvar till behandling men det "känns"ju som att tumörerna bara blir större för varje minut som går. Natten ska ju vara en stund av vila, men när jag drömmer om eländet blir det inte mycket ro så därför vill jag behandlas nu. 

Jag som hade tänkt börja jobba så smått...men nu blev jag fortsatt sjukskriven på heltid t.om september sen får vi se hur det blir. 

Det var allt för denna gång

Puss och kram 
/Susanne 




fredag 1 juli 2016

Med livet som insats...

...för ett par månader sedan valde mina läkare i samråd med mig att min cellgiftsbehandling skulle bli mer "avsmalnad" och inte lika aggressiv med hopp om fortsatt framgång. Det gick ju sisådär kan man säga! Lungan ser fortfarande stabil ut men metastaserna i levern valde en annan väg, nämligen att växa och öka i antal!!! Så ja med livet som insats går jag på en minerad väg och valen jag/vi gör utgör alltid en risk. Nu är det inte tack och god natt för det utan jag ska återgå till den mer kraftfulla cellgiftsbehandlingen som tidigare som faktiskt visat på framgång, och blir den verkningslös också kommer jag ingå i en studie i Linköping där jag får prova en medicin med antikroppar. Har säkert nämnt den tidigare och i USA har den varit framgångsrik. Men det riktigt luriga med cancern är ju att den har inga som helst regler, den slår blint och gör som den vill, det som funkar på en tumör funkar inte alltid på de andra och så är det i mitt fall.

Sammanfattningsvis kan jag väl uttrycka mig så här...

Jag andas jag lever
Jag skrattar jag gråter
Jag älskar jag hatar 
Jag försöker leva som vanligt
Det ni (och jag) ser är inte hela sanningen
Det yttre speglar långt ifrån det inre.
Mår jag bra mår cancern bra fast i negativ bemärkelse
Mår jag skit mår cancern skit i positiv bemärkelse
Men det ni kan se är att jag kämpar och så ska det förbli
2011-till nu  av med och motvind ska inte vara förgäves
JAG SKA SEGRA!!!



Puss och Kram
/Susanne