Så vad händer och sker...

...i världen dödas folk varje dag så många att det bara blir siffror som är svåra att ta till sig och förstå. Tänka alla föräldrar i Tyskland som sa hej då till sina tonåringar, det de inte visst var att det blev sista gången de talade med sina barn! Det är så grymt och gör så ont i hela mig. 

I min egen lilla värld är det väl smått kaos emellanåt, har haft min första panikångestattack, det var verkligen inget vidare! Tog mig igenom den med hjälp av maken och jag vet vad som utlöste den så jag ska vara lite mer försiktig när jag utför det jag just gjorde då. Blev väldigt trött efter den omgången, ungefär lika slö som Russin här nedanför.

Här hemma rullar vardagen på, blandat med cellgifter och blodprover (som tyvärr är en del av vardagen). Provtagningen gick inget vidare i måndags, sköterskan som var hemma kämpade länge och väl med att få ut blod ut picclinen när inte det gick fick hon lov att sticka mig i armvecket och sen i handleden. En droppe släppte jag ifrån mig och det räcker inte långt!!! Fick då åka till vårdcentralens provtagning och där blev det stick på ovansidan av vänster hand, och äntligen fick de ut två rör med blod. Proverna visade bra resultat och då innebar det behandling på tisdagen. Men picclinen funkade ju inte som den skulle så i två timmar kämpade vi med att få igång den, två doser av blodförunnande medicin krävdes för att den skulle komma igång. Det blev en lång dag på Ryhov, mellan 08.15-16.30, nu går jag här med min pump och imorgon blir jag frånkopplad. 

Just det har ju faktiskt för första gången i mitt liv besökt Astrid Lindgrens värld, det var en mysig dag. 

 Att sitta i snickarboa hade jag då inte haft något emot mysig liten vrå ju.

Och fint väder har vi ju haft och då lockar ju badplatserna, här en vy från Sandsjöbaden

Ha det så gott vänner och ni som har semester får njuta av den och ni som har semestrat klart får försöka njuta av fina kvällar och helger. Själv ska jag ta vara på varje dag!

Puss och Kram

/Susanne