Tänkvärt

You never know how strong you are until strong is the only option

söndag 30 oktober 2016

Halloween med mer

Helgen börja lida mot sitt slut...men inatt backar vi en timme så vi får liten mer helg, tur att höstlovet börjar imorgon så vi får lite sovmorgon. Helgen som varit bjöd på många skratt i trevligt umgänge med vänner från Linköping. Melina hade tänkt gå utklädd på kvällen i "bus eller godissyfte". Ingen annan av barnen på gatan gjorde det så jag hoppas hon snabbt glömmer det. Får väl ordna ett litet halloweenparty på lovet kanske,


Pumpan är ett resultat av samarbete mellan Cecilia, Jonathan och Melina.

Tokfina rosor fick jag när jag handlade på Lidl här om dagen, blev väldigt snopen när jag var påväg ut och butikschefen bjöd på en bukett, de står så fint! 


Sen tog jag hand om en annan bukett som började ge upp förutom dessa gula och det fanns exakt  
antal till min radvas. 

.


Om ett par dagar bär det iväg till Norrköping igen för att hjälpa Louize med flytt till studentlägenhet. Det blir nog skönt för henne med något eget. Vi åker direkt efter att jag tagit blodprover. Sen blir det behandling på torsdag om proverna är ok...
Sen är det helg igen, och lovet lider mot sitt slut! Men det tänker vi inte på nu. 
Hoppas ni alla haft en skön helg i det fina (men kalla) vädret. Hör rykten om att det är snö på väg, bäst å byta till vinterdäck antar jag.

Puss och Kram
/Susanne 



tisdag 25 oktober 2016

Statistik till min fördel

30-35% som genomgått operation till följd av matstrupscancer lever efter fem år (enligt statistik från Cancerfonden)...fatta jag tillhör dessa procent!!! Dessa siffror har jag levt med i fem år men aldrig nämt för någon förrän idag. Andra uppgifter om detta är att de drabbade ofta är överviktiga och merparten är män (2 av 3), lägg därtill en ålder på över 50 år! Så varför jag? Jag vet att det inte är lönt att fundera på det för det finns ingen logik i det... Det finns olika typer av matstrupscancer, den jag troligtvis drabbades av för fem år sedan kallas "Adenocarcinom" och orsakas av syra från magsäcken/gallan. Synd att den inte nöjde sig med att "bara" drabba ett område! Så varför älta detta? Tja, det kommer över mig ibland och då känns det bra att skriva av sig lite. Så nu är det gjort igen.

Denna vecka laddar jag för trevlig besök från Linköping, det blir god mat och många skratt. Så har jag även förmånen att få ha äldsta dottern hemma på besök, hon skriver just nu sin först hemtenta. Så för att hon ska få lite lugn och ro tror jag att jag åker iväg en sväng med minsta dottern och fixar halloweendräkt....hon vill vara en häxa i helgen. Men först måste maken komma hem så jag kan ta bilen. 
Har iaf inhandlat en pumpa som ska skäras ut till något häftigt. 


fredag 14 oktober 2016

Jobbtankar och lite till

Då var det fredag igen och jag har återhämtat mig från förra omgångens behandling, blev inte lika kopiöst trött denna gången, kan bero på att jag faktiskt inte glömde att ta medicinen dag 4. 

Vad har hänt sedan senaste inlägget...vår yngsta dotter har fyllt 7 år! Stort för en liten dam i den åldern, och hon var så nöjd med sin födelsedag och imorgon blir det kalas med kompisarna och på söndag kommer kusinerna och faster.

Mina planer på att börja jobba så smått börjar närma sig allt mer, på måndag ska jag ha ett möte med min chef samt hans chef. Vi ska titta över vad som kan bli ett bra upplägg under veckorna då jag ej har behandling. Nervöst? ... Ja, mest för att jag får dras med tröttheten så länge, men å andra sidan kanske lite andra rutiner kan få mig att känna annan trötthet men också ge energi. Att jag kommer känna mig helt slut betvivlar jag inte alls, har ju inte jobbat på över 1 år!!! Fatta att jag för 1 år sedan vägde 40 kg och hade det palliativa vårdteamet här hemma. Det är en stor seger i sig att jag idag väger 52 kg och endast har hemsjukvård. Sen att jag får cellgifter varannan vecka hör ju numer till vardagen. 2 nov är det röntgen igen och jag önskar sååå att det fortfarande är under kontroll, ett bakslag nu skulle verkligen vara förödande. Nåväl så länge jag ej vet något resultat ska jag inte tro något annat än att det är "bra".


Denna bilden tog jag på en morgonpromenad i september då vi ännu, för årstiden, hade varmt väder. Ingsbergsjön är för mig en barndomsplats, här gick jag och min mormor runt och matade fåglar. Kanske därför som jag än idag trivs så bra vid denna lilla sjö. Här är mormor alltid med mig i hjärtat, tyvärr fick jag bara 10 år med henne då hon dog allt för tidigt (61 år)!

Nej nu tar jag helg och förhoppningsvis hinner jag fota lite i helgen, det är så vackra färger ute nu.

Puss och Kram
/Susanne

onsdag 5 oktober 2016

De växer fort

Hej igen, jag har inte varit på blogghumör svedan senaste inlägget...men nu kanske jag kan komma igång igen. Så vad är det som växer? Jo svanarna! Förundras över hur snabbt de utvecklas unde så kort tid, mellan vår och höst. 


Visst är de fina! Å apropå fint så får vi väl ändå säga att hösten hittills har varit otroligt vacker och skön. Nu börjar det dock vända och bli kallare, men fortfarande väldigt fint ute i naturen. Och nu kommer en tid av levande ljus och annan mysig belysning. 

Igår var det kanelbullens dag...jag testade då ett recept på glutenfria bullar 


Om de blev goda? Jaaaa, vilka saftiga och fluffiga bullar det blev! Jag åt tre till fikat sen fick jag hejda mig och den ni ser här äter jag upp just nu 😋
Nu ska jag ner på stan och köpa en bröllopspresent, jag ska inte gå på bröllopet (är en föredettingar granne som gifter sig), men en present ska hon få precis som hennes syster fick i sammanhang förra  året. 

Just det jag planerar nu att börja jobba så smått i slutet av oktober...



Puss och kram
/ Susanne