Tänkvärt

You never know how strong you are until strong is the only option

tisdag 31 december 2013

Nyårsafton på ett annorlunda sätt

Att fira in nya året utan familjen och vännerna hör ju inte till vanligheterna för mig. Men i år blev det så...tror ju inte det är så många på avdelningen heller som är vakna vid tolvslaget, det blir jag som tar min lilla "fiskebåt" dvs, dränagemaskinen och tuffar runt i tysta korridorer innan jag somnar för natten (den låter som en lite fiskebåt därav illustrationen).
Men jag fick iaf träffa familjen en stund idag de kom upp och hälsade på, Melina visst att jag inte skulle följa med hem men det går inte att förbereda henne tillräckligt så självklart blev det tårar och protester. Jag höll tillbaka mina egna tårar tills de gått in i hissen...sen gick det inte längre. Men nu har jag sansat mig och jag hoppas Melina har gjort det samma, hon somnade säkert fort i bilen så glömmer hon snart det jobbiga.
 
Har även haft besök av gode vännen Maria Carlsson så det går ingen nöd på mig, önskar bara så innerligt att läckaget ger med sig.
 
Min nyårsmeny bestod av ungsbakad lax, potatis och kall sås. Efterätt: glass. Till sällskap hade jag tre tystlåtna herrar och vi skålade i mjölk, lättöl och lingondricka! 
Nu blir det lite slötittande på tv, fick en bingolott av Louize, jag har inte spelat bingolotto sen jag var 15 så då kan jag väl få slå till med en fin vinst idag, som jag självklart delar med dottern!
 
 
 Sålde huset i februari 2013 och där kunde njuta av alla möjliga blommor b.la denna vackra pion. Saknar livet på landet men samtidigt känns det skönt att barnen nu har lättare att ta sig till vänner utan att vara beroende av skjuts av mig eller Staffan. Och jag har verkligen inte orken att sköta ett så stort hus med de behov som det hade (renovering).

 
Ni som följer mig vet ju att jag gillar att fota, och i sommars blev det en hel del fågelbilder. Jag fastnade lite speciellt för denna lilla måsfågel som dagarna i ända låg och vaktade ett övergivet svanägg. En dag var ägget borta och jag är rätt säker på att det inte var pga. att det kläcktes.

 
 
Ja då återstår bara att önska er ett gott slut och ett
GOTT NYTT ÅR!
 
Puss och Kram
/Susanne
 
 
 
 
 
 
 

måndag 30 december 2013

Tålamod...

Dagarna går och nätterna också väntar så på att det ska sluta läcka! Men det tar tid och idag kom en rejäl dipp i läckaget, från ca 300ml/min till 2100ml/min kan säga att jag inte mådde toppenbra då, andningen blev tung och såklart blev jag rädd för det gjorde ont också. Men lite extra syre, morfin och en röntgen senare mår jag bättre igen. Dock fortfarande hög läckagenivå (900), men det går ner så sakteliga. Pratade med läkaren och vi ska ge det någon dag till och om inget händer åt rätt håll så blir det nog åtgärd: ytterligare dränage eller operation. Känns tungt men jag vet att de har koll på läget så det blir säkert bra detta med.
 
Nu passar jag på att sortera alla bilder jag tagit genom åren och försöker få lite ordning och reda i alla mappar så här kommer några bilder från året som varit och det blir bara bilder i positiv anda!
 
Vi letade grodyngel lite då och då och vi hittade många! (även om jag inte visar det på bild) 
 
 
 

 
Rabarberna står i full blom och skolavslutningen var här i ett nafs. Sommar började äntligen och skogspromenaderna blev så klart ett ofta förekommande inslag i vardagen. 

Sjösala...såklart!

Sen gjorde vi en repris och bilade ner genom europa till "vårt" paradis i
 Toscana
Villa il Paradisino i Sesto Fiorentino
Oj som man kan njuta och koppla av där!
 
Ett underbart stop vid Gardasjön gjorde vi på vägen hem

Både Louize och jag hade kameran i högsta hugg vart vi än var.
Här är vi i Koblenz
 
Skulle kunna visa hur många bilder som helst men jag tror att det får räcka för idag, det kommer ju fler dagar. Så då säger jag väl som jag brukar i slutet av mitt skrivande...
 
Puss och Kram
/Susanne
 
 
 
 


söndag 29 december 2013

Operationen gick bra

Hejsan, skriver nu från sängen på US. Operationen gick bra med undantag att det läcker luft...Dränaget jobbar förfullt och det läckaget minskar sakta, men läkaren lämnar öppet för att det kan bli en till operation suck inte vad jag känner för precis.
Men blir det så är det bara att hänga med igen. Operationen förväntades ta ca 2 timmar men p.ga sammanväxtningar så tog den 5 timmar vilket förstås hann skapa oro där hemma. När jag vaknade var jag hyfsat smärtfri och det kändes ok, kan ju beror på smärtlindringen! Vilket jag fick känna på i lördagskväll då vi bytte ut morfinpreparatet till något annat då jag fick sådan klåda av den förstnämnda. Men det gick inte alls, kunde inte sitta inte ligga så jag tar hellre klådan än har ont! Så nu är jag tillbaks där vi startade och kan sov lugnt. Får ju såklart trappa ner på det preparatet vart eftersom, men kroppen måste ju hinna med också.
Igår tog jag en liten sväng i korridoren med min lilla rullator och idag åt jag faktiskt i matsalen så det går helt klart framåt, men då jag har så lågt blodtryck (85/53) så får jag ta det varligt blir ju lite yr av det. Men jag har lågt tryck i vanliga fall med så det är inget nytt.
 
Nu ska jag ta en paus
och slötitta på skidåkningen
 
Puss och Kram
Susanne
 

onsdag 25 december 2013

Det närmar sig

Den där lugna julen som jag hade hoppats på blev det si och så med. Natten mellan lördag och söndag blev Jonathan dålig i magsjuka, på söndagen var det min tur sen följde Melina tätt där på och på julaftonen föll maken! Louize och Cecilia tycks klara sig. Nåväl vi fick lite julafton trots allt även om vi inte vara samlade på ett och samma ställe under några timmar. Jag och barnen åkte hem en sväng till mina föräldrar och alla där visst om att vi hade varit dåliga och med risk att det kunde bli fler, vad gjorde väl det julklapparna ska ju delas ut :)
Melina var lite rädd för tomten men hon var också väldigt nöjd med dagen hon fick ju faktiskt så många bra paket!!!
 
 

 

Så var det ju det där med operationen, imorgon klockan 09.00 åker jag upp till Linköping och jag känner mig ledsen för alltihop och det blev ju inte lättare när jag berättade för Melina idag att jag skulle till doktorn igen och vara borta några dagar. Hon började gråta och då kunde ju inte jag hålla mig, som tur var gick det över ganska snabbt! Hon får vara hos mormor och morfar imorgon och de ska gratulera min syster som fyller 40, STORT GRATTIS TILL DIG KÄRA SYSTER!
 
Jag skriver igen när jag kan och orkar
Ta hand om varandra och ta vara på tiden!


Puss och Kram
/Susanne

måndag 16 december 2013

Vänta är över!

Sådär inget brev i lådan men ett telefonsamtal från operationskoordinatorn... Ingen mer spridning utan området är begränsat till högra lungan. Så nu blir det operation men jag hinner i lugn och ro fira jul med mina nära och kära :) 
Men på annandagen blir det Linköping för att starta alla förberedelser inför operationen som blir den 27 dec.
Ja nu vet jag vad jag har att jobba emot och som en vänlig själ skrev till mig idag så ska jag "Boosta både kropp och knopp med massor av MåBraSaker"... Tack Camilla!


Kan ju börja med att fylla knäckformarna med något sött och gott 
och sen slå in några fler julklappar!

Jodå jag har allt lite energi kvar :)

Än en gång TACK alla för ert stöd!

Puss och Kram
/Susanne



söndag 15 december 2013

Trött på att vänta!!!

Ja så är det, inget svar än! Nu har det gått mer än 1½ vecka sedan senaste röntgen och inget vet jag. Känns verkligen inte som att det blir operation innan jul! Snarare känns det som de har hittat fler sjuka områden i kroppen...ja ni förstår säkert att många tankar snurrar i huvudet på mig. Ibland glömmer jag bort hur det står till med kroppen, och det är väl tur det kanske. Jag jobbar på men det är inte mer än så, tålamodet tryter och jag börjar få allt svårare att prata om vad som väntar, kanske för att jag inte vet exakt vad som väntar!
 
Vet inte vad jag ska säga...känns bara tungt.
 
Men mitt i allt finns små glädjeämnen, natten till luciadagen fick min ena kusin tvillingar!
Välkomna till världen säger jag till Ivan och Viola
 Grattis storebror Bruno
 Bra kämpat mamma Märta och pappa Markus
 
Nu skriver jag först igen när jag fått veta vad som händer och sker framöver!
 
Puss och Kram
/Susanne
 
 

torsdag 5 december 2013

svar på magnetröntgen

Nu så kom då svaret på magnetröntgen. INGET FARLIGT I LEVERN!!! Känns så skönt att det inte fanns något där som rör till det mer i mitt liv, det är tillräckligt som det är.

Igår (onsdag) var jag på röntgen i i Linköping, där gjordes en sk PET/CT. Undersökningen gick bra inget som kändes obehagligt slappnade av så mycket jag kunde i "tunneln". Det som tog längst tid var ju väntan i det varma väntrummet, där satte jag mig efter att injektionen av spårämnet var klart. Men något svar har jag såklart inte fått än. Hoppas förstås på att det kommer så fort det bara går eftersom vi närmar oss julen i rasade fart och såklart vore jag glad om jag får vara hemma åtminstone på julafton, självklart vill jag få bort eländet i kroppen men jag hoppas ni förstår hur jag menar. Julen är för mig en väldigt familjär tid och jag vill såklart vara med mina nära och kära då, och inte på sjukhuset om det går att undvika. 

För övrigt så var jag en kort sväng i centrum i Linköping, och måste säga att jag hade gärna stannat längre, Linköping känns som hemma saknar stan en hel del kände jag. 

Nu sängläge.

Puss och Kram
Susanne

torsdag 28 november 2013

Nu rullar det på...

Den 4 december är det dags för nästa undersökning, en så kallad PET.cet. Denna görs i Linköping och tar mellan 2-3 h. Denna gången ska jag inte åka fel! Nu känns det som det allt börjar, och det är både skönt och skrämmande. Jag vet ju vad jag har framför mig oavsett om det blir behandling eller operation och båda alternativen känns lika jobbiga. 
 
Innan allt drar igång för fullt ska vi hinna med lite mysig 1 advent. Blir nog ett besök i Eksjö på lördag och på söndagen får vi väl traska runt i vår egen lilla stad...Nässjö. Lite bakningen ska det väl till också: lussekatter, pepparkakor och pepparkakshus.
Tja helgen är med andra ord fullbokad!
 
 
 
Puss och Kram
Susanne

tisdag 26 november 2013

magnetröntgen

Sådär då var den första röntgen avklarad. Det var dock väldigt nära att jag missade den. Vi åkte i god tid från Nässjö till Jönköping för att slippa stressa, egentligen löjligt mycket i god tid. När vi kom fram till Ryhov så skulle vi leta efter rätt ingång varpå maken frågade vad det hette...jag kollade kallelsen och insåg då att vi var på helt fel plats och t. om fel stad!!! Det var ju i Eksjö röntgen var. Fick smått panik men det var bara att vända om och köra lite mer än tillåten hastighet mot Eksjö. Och jodå 13.41 stod jag i receptionen (skulle vara där 13.40) och kunde alltså genomföra undersökningen.
Det hela gick bra men det är ju synd att säga att det är en tyst och stillsam undersökning, jäklar vad det väsnas!
Nu är det återigen en veckas väntan...suck, men men nu börjar det kännas som allt är i rullning.
 

Ungefär såhär ser röntgenapparaten ut i Eksjö
 
Idag har jag funnit en ny favoritfrukt, den är så söt och god!
 

båda bilderna är hämtade från "bing bilder"
 
 
Puss och Kram
/Susanne

onsdag 20 november 2013

Gillar inte detta med att vänta, ska jag nu gå igenom skiten igen så kan det väl dra igång nu! Ja jo jag behöver väl stärka mig på ett och annat sätt men tankarna börjar nu ta allt mer överhand. Så min mentala styrka börjar naggas i kanterna, men det är bara att bryta ihop och ladda om igen så det gjorde jag idag. Det som utlöste det hela var kort diskussion om min tjänst och vem som ska gå in som vikarie, efter det satt jag i slöjdsalen och storgrät! Det var rätt skönt att släppa på känslostormarna lite...skönt var också att jag var själv. Blir så mycket svårare när jag har nära och kära i närheten, det är jobbigt nog som det är!

Puss och Kram
Susanne
 

måndag 11 november 2013

Ingen kallelse än...

...Men den kommer väl. Har lite svårt att greppa att detta händer igen, men det blir väl så verkligt det kan bli när jag väl får mer information om vad som ska hända här näst. I helgen pausade jag i eländet och firade far min. Köpte ingen av alla dessa kommersiella presenter utan jag gjorde ett eget ihop kok vilket resulterade i ett bidrag till söndagens middag i far och mor. En bit parmesanost och till detta en rivjärn med uppsamlare (lämplig till osten då) och 1 kg spagetti!
Tja så kan en present från mig "se ut".
 
Jag kommer inte skriva om sjukdom hela tiden, men i helgen avled en mamma till en av Melinas kompisar, hon hade cancer och självklart ger det våra barn en oro att detta även ska drabba mig. Har förklarat så gott det går att den typ av cancer som jag har går att operera och det gjorde inte hennes. Men det är verkligen inte enkelt!!! För barn i Melinas ålder blir det väldigt lätt så att de helt och hållet förknippar sjukdom med död. Så jag har bestämt mig för att inte använda ordet sjukdom när det gäller mitt tillstånd, jag har något som är trasigt och det ska läkaren laga. Hoppas att Melina inte blir rädd för det...det ger sig, vi har inte berättat något om detta för henne än.
 
Denna bild kunde varit tagen idag, soligt och fint som det varit idag.
Men detta är faktiskt en från i vårs!
 
Puss och Kram
Susanne

lördag 9 november 2013

Tänk om man kunde styra tankarna på nätterna!!!

Fy vad jobbig natten var! Jag önskar så att natten kunde få vara en stund av bara lugn och ro och inga otäcka drömmar om sjukhus och annat. Nu har jag ju lyckats bli lite förkyld och har därmed nästäppa på natten. I natt sammanföll täppan med att jag drömde att en läkare injicerade ett medel inför röntgen, 30 sek efter injektionen känner jag hur luftrören täpper till, jag får andnöd och fullständig panik, fick verkligen ingen luft och började krampa i sängen (krampandet var på riktigt)! Jag vaknade i ryckningar och att Staffan försökte väcka mig, oj vad jag kippade efter andan! Ögonen var alldeles blanka och rödsprängda och det var inte helt enkelt att återgå till att sova. Hoppas verkligen att kommande natt blir lugnare, ska ha nässpray nära till hands!
 
Vill även här passa på att säga TUSEN TACK till alla som stöttar mig än en gång! Jag som är mitt i det hela kan ju göra något för att påverka min situation, ja med träning  men att stå bredvid är inte alltid enkelt. Ni är många som erbjuder hjälp på alla sätt och vis och jag lovar att säga till när det behövs. Men att ni finns vid min sida och i era tankar är hjälp nog! Jag uppskattar det så mycket!!!
 
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och nybakad kaka
(dock inte på bryggan i Sjösala...det hade ju varit extra skönt)
 


 
Puss och Kram
Susanne

fredag 8 november 2013

Tänk om det hade räckt med tummar och tår!

Men nu är ju inte livet så enkelt!
Har nu fått besked om hur det står till i min kropp, och det var väl inte precis vad jag hoppats på!!!
Två tumörer i höger lunga har upptäckts på röntgen, huruvida de är av elak art eller inte kan man ju förstås inte säga förrän de är ute. Och det är väl det positiva i det hela...det går att operera. Men först ska jag genomgå magnetröntgen för att säkerställa så det inte finns fler drabbade områden, t. ex i magen. Just nu är jag inne i någon form av mental styrka som bara ger mig fokus att fixa det här. Samtidigt känns det väldigt overkligt att jag åter ska till Linköping för att genomgå en stor operation igen. Med allt vad jag har gått igenom redan i åtanke sa läkaren sa (nästan med en suck)"Hur ska du orka"? På det kan jag bara svara "Jag har inget val". För så är det ju, jag har så mycket att kämpa för så det är bara att hoppa på tåget igen och stärka mig så mycket de bara går innan operationen. Steg ett är väl att vaccinera sig mot influensa, för så jävla mycket hull har jag inte att ta av nu. Tänker jobba på så mycket jag orkar fram tills det är dags.
 
Puss och Kram
Susanne

fredag 1 november 2013

Vill bara skrika rakt ut!...men vad hjälper det?!...

...skriver av mig här istället!
 
Så var det då dags för gastroscopi. Hittills har jag alltid varit mer eller mindre sövd, men inte idag. Fick lite panik när jag insåg att jag var skulle vara vaken genom hela undersökningen! Men det gick faktiskt bra och läkaren kunde snabbt genomföra kontrollen. Så det känner jag mig nöjd med, nu känns det som skavsår i halsen men det går ju över. Vad som är mer oroväckande är det svar jag fick från röntgen, de har upptäckt fläckar på högra lungan...vad detta innebär vet jag inte utan ska nästa vecka träffa läkaren igen för genomgång av röntgenplåtarna och vidare utredning! Jag blev såklart livrädd och tankarna rusar runt som värsta orkanen i huvudet! Jag vet inte alls vad jag känner egentligen, är nog mest tom. Och eftersom jag inte vet vad det är så borde jag ju inte spekulerar, det kanske är helt ofarligt och då är det ju dumt att oroa sig i onödan...men säg det till hjärnspöket!!!
 
Det finns en bok som heter "Livet skriver kapitel" har inte läst den men skulle jag skriva en bok hade det mycket väl kunnat vara en passande titel!
 
Är rätt trött efter dagens information så det blir nog till att lägga sig om en stund.
 
 
God natt vänner, jag återkommer när jag vet mer...
 
Puss och Kram
/Susanne

onsdag 23 oktober 2013

Russin

Sådär då har vi utökat familjen med en liten kattunge! Hon heter Russin och det tar lite tid för Missan att acceptera henne, men nu efter fem dagar så börjar hon mjukna lite grann men mest vill hon gå ut igen! Hon jamar och tittar bedjande på oss, men nej hon får hålla sig inne just nu.

 
 
 
i övrigt väntar jag på provsvar från röntgen, som vanligt lagom kul att invänta det svaret.
Nästa vecka är det höstlov, och jag måste säga att det känns som ett mycket välbehövligt lov för nu är jag så trött varje morgon så jag helst vill ligga kvar i sängen, och ofta sitter jag och somnar i soffan.
Så det blir bra och ladda om lite under en veckas ledighet, ska bara skriva lite omdömen.


1 liter vätska kan tyckas lite att få i sig på 2 h och jodå det går bra, men det blev lite bråttom på slutet för de kallade in mig lite tidigare, så det blev till att svepa ett glas...gissa om det skvalpade i magen. Lite svårt att ligga ner då, men det gick.
 
 
Puss och Kram
Susanne

söndag 13 oktober 2013

Hm vilket upplägg ska jag köra den här gången? ...På tisdag är det dags igen för röntgen, ska "bälga" i mig 1 liter kontrastvätska fördelat på 2 h. På något sätt känns de där två timmarna inte så långa, kanske just för att jag delar in tiden i glas. Ett glas påbörjas var 10 min, och så ett korsord i knäet eller småprat med eventuella andra i väntrummet. Lite dum tid på dagen är det tyvärr, 16.40 mitt i middagen! som för mig då blir en lite vätska, den fyller magen mer än väl och så blir det ett jäkla spring till toaletten.

Ända sedan i torsdags har vi firat vår Melina som blev 4 år den 11 oktober, släkten har kommit i omgångar och "lilltjejen" är så nöjd!


 
Idag tog nästan hela familjen oss en promenad på 4 km i det härliga höstvädret, fantastiskt skönt att hösten blivit så bra i år! Imorgon är det jobb igen och veckan rusar nog iväg som vanligt, snart helg igen ju och vecka 44 är det höstlov...det är mycket välkommet!
 
 
Tja det var ett kort inlägg från mig för denna gången
ha det gott vänner

 
Puss och Kram
/Susanne

torsdag 26 september 2013

15 oktober...

då ska jag på röntgen igen. Det blev som jag "hoppades", och nu behövde jag ju inte ringa och be om en tid. Det känns både bra och jobbigt, det värsta är ju väntan på svar efter undersökningen men jag har gått igenom det några gånger nu så det ska säkert gå bra denna gången också.
som jag berättade igår så gick ju Melinas förskolefröken bort, och idag pratade de om det på förskolan. Melina blev ledsen för detta men barn är ju fantastiska på att hitta ljusglimtar. De tyckte att det var bra att hon inte behövde ha ont mer, och någons morfar var i himmeln så då kanske fröken träffade honom...och Melina tror att Tussan och Missan är där och då träffar ju fröken dom också!
Hur som helst så är det tungt.
 
Nej nu släpper jag detta och tänker på något helt annat.
Våra katter har ju som ni kanske vet inte behagat komma tillbaks till oss, har inte gett upp hoppet om Missan ännu men nu har vi ändå tingat en liten kattunge som heter Russin. Hon kommer till oss två veckor efter att Melina fyllt 4 år! Blir en mysig present i efterskott. Denna lilla misse kommer dock få bli innekatt från början, åtminstone så länge vi bor i lägenhet.
 
Just det nu har ju frosten kommit också :/
 
 
Puss och Kram
Susanne

onsdag 25 september 2013

Tankarna sätts ofrivilligt igång...i natt dog en bekant i cancer. Hon fick bröstcancer ca 1½ år innan jag fick veta att jag hade en tumör. Hon trodde att allt gått bra och hon hade börjat jobba igen, men tyvärr fick cancern spridning till andra områden i kroppen. till slut fanns det ingen hjälp längre och det gick fort utför. Jag känner henne inte så väl men vi hade något gemensamt vilket såklart gjorde att vi pratade ibland (Hon jobbade på min dotters förskola). Självklart får det mig att känna oro, två år har gått sedan jag fick mitt besked och visst mår jag bra, men jag vet inte vad som händer inne i kroppen och det kan få mig att bli galen! Jag anar att en ny undersökning är på gång om inte annat kommer jag att begära en, bara för att bli lugn i sinnet för ytterligare en tid. Jag vet att jag inte ska oroa mig i onödan men det spelar inte någon roll att man säger så, det gör jag iaf!
Jag är glad över att ha mitt jobb och att jag jobbar heltid, det gör såklart att mina tankar skingras. Men varje gång som kroppen beter annorlunda från en dag till en annan i form av mer värk än vanligt eller när magen inte godtar mitt matintag så kommer de negativa tankarna och de måste jag kämpa med för att få bort. För det mesta är jag en positiv person men även en sådan egenskap falnar ibland.
Nu mina vänner säger jag god natt och önskar er en vacker morgondag...hösten är här men just nu ville jag minnas den underbara sommaren vi hade i år!
 
 
 
 
Puss och Kram
 
Susanne

måndag 16 september 2013

Känner mig lite lättare..

Nu har jag med hjälp av min far avslutat våra åtaganden i Ulvstorp. Lovade ju i samband med försäljningen att fixa med mark och takstegarna som vi fått underkända av sotdistriktet. Nu är befintlig takstege förankrad i takkonstruktionen och den väggfasta är borttagen och ersatt av en markstege med glidskydd. Hoppas innerligt att detta godkänns, har inte hört något annat under dagen så det känns ju lovande. När detta var gjort kände jag mig faktiskt lite lättad, lite som ett avslutat kapitel. Det är ju mest jobbigt att åka till sitt gamla hem och se att det inte är som man själv vill ha det, nu slipper jag väl det antar jag. Tyvärr träffade jag ingen av grannarna, de hade fullt upp på annat håll tror jag.
 
 

Missan är fortfarande borta, någon hade ev. sett henne nere vid järnvägsmuseet, var där och ropade en morgon men nej då ingen kisse kom. Nu börjar det ju bli kallt om nätterna så jag hoppas hon hittar skydd någonstans, men allra helst får hon ju komma hem förstås!
 
Nu är det verkligen höst ute! Om jag skulle ta och göra lite lingonsylt, har ju inte gjort något med förra årets skörd. De ligger i frysen och bara väntar. Igår gjorde jag inlagd gurka, av pappa som de odlat fram i växthuset...den var på nästan 1,3 kg så nu väntar jag med spänning på resultatet.
 
 
Då mina vänner ska jag se vad som behövs till lingonsylten, fortsättning förljer!
 
Puss och Kram
Susanne
 
 
 
 

fredag 6 september 2013

Kan nog bli några inlägg framöver :)

Hej, jaha då ska jag göra ett försök med att blogga igen. Fick en plötslig ingivelse att det kanske kan vara dags igen. Tar vara på det och låter tankarna flöda fritt!
 
 
Jag mår som tidigare bra (förutom en fruktansvärt envis förkylning) och jag är nöjd med att det är bra. Tänker inte dagligen på vad jag gott igenom så länge det inte är något som påtagligt påminner mig som här om dagen...Jag hade öppnat kylskåpet och det trillade ut en förpackning från dörren, jag böjer mig hastigt och lika snabbt som jag böjde mig ner reste jag mig upp!!! AJJJ kylskåpsdörren hade ändrat läge och jag får hörnet rakt på skulderblad där jag har ett långt ärr. Herre gud vad jag grät, dels för att det gjorde ont men jag blev också förbanad på dörren! Tog låååång stund innan jag lugnat ner mig. Det är sådana här tillfälle som jag blir extra påmind och vad som hänt och om hur skör jag kan känna mig ibland. Men, imorgon trotsar jag förkylning, hosta och dålig kondition och ger mig på Bråviksloppet på 5 km. Jag ska inte springa utan gå och det känns tillräckligt just nu, hoppas jag inte gör något dumt nu och lyckas med att dra på mig en lunginflammation som förra året då jag överansträngde mig under en förkylning. Nä ska inte måla fan på väggen, det här fixar jag. Har gått 5 km ett par ggr de senast månaden så det är egentligen inget problem.
 
Ska bli skönt med lite miljöombyte igen, det behöver man verkligen med lagom mellanrum.
 
Nu ska jag nog sova så jag är hyfsat utsövd när klockan ringer imorgon 06.30
Drömde om Gardasjön i natt så det får bli en bild från sommarens härliga
resa där ett stop var just vid Gardasjön
 
 
Natti natt och
Puss och Kram
 
/Susanne
 
 

lördag 17 augusti 2013

Våra försök med att ha katt i stan (igen) går si sådär...Missan har för andra gången nu tagit sig en längre promenad. Förra gången var hon borta fyra dagar och kom hem hungrig och trött. Nu vet jag inte hur det blir :( . Så då kanske någon undrar varför vi släppte ut henne, tja alternativet hade varit att ha en jamande katt hela natten! Så skaffar vi ny katt blir det en innekatt från början. Viss hade hon kunnat vara kvar hos mina föräldrar, men hon är så sälskaplig så hon vill vara inne där och det går inte med mammas hund. Ja ja, fortsättning följer, kusin Monika du vet ju verkligen vad det innebär att vänta på att katten ska komma hem!
 
 
 
Puss och Kram
/Susanne

söndag 11 augusti 2013

Kommit av mig igen...

...är det i det här läget man ska sluta blogg? Ja när man liksom glömmer bort att skriva, och det inte känns som ett behov att få ur sig en massa? Jag vet inte men vi får väl se om jag håller i ett tag till. Det blir ju helt klart inte lika ofta som jag kommer göra inlägg, speciellt inte nu när vardagen drar igång till 100%. Jag har börjat jobba heltid igen efter två år med deltid,. Det känns bra och jag hoppas verkligen att det är rätt och att jag orkar med, det är ju det där med maten som är det som kan ställa till det, ja att jag glömmer att äta lite mellanmål och kanske också för att det blir mindre tid till sådant nu. Men jag kommer att ha ett litet förråd på mitt rum i slöjdsalen som jag kan nalla av när blodsockernivån gör en djupdykning. Ja det blir nog bra med det.
 
I helgen har vi träffat våra vänner från Tyskland och några andra goda vänner från Linköping som vi inte träffat på mååånga år! God mat och trevligt umgänge så här mitt i jobbstarten, det förgyller vardagen det.
 
Å i kväll tog Louize, Melina och Jag en sväng till Stolpen, Louize red och jag och Mellis tog en promenad. Pappa hade förberett badtunnan så den var varm och go när vi kom tillbaka 38 grader var skönt att sätta sig i speciellt då det regnade!!!
Övriga familjen roade sig i Nässjö...Staffan på gymmet och Cecilia och Jonathan var med barnens ena kusin.
 
Nu  lite gravad lax och jag avslutar faktiskt helgen med ett glas vin!
 
Ha en bra vecka vänner
Puss och Kram
 
/Susanne
 

torsdag 1 augusti 2013

Alltså, vill bara förtydliga en sak innan du läser vidare
... Jag mår i det hela stora bra och senaste operationen gjorde verkligen nytta. Men att lära sig äta rätt är inte lätt!!!
 
Jag har en teori...I Italien hade jag inte det minsta ont i magen efter måltiderna. Så fort jag kom hem igen kom magen i otakt igen. Så i Italien åt jag lagom mängd mat och i lagom tempo. Här hemma blir det inte lika regelbundna måltider och jag hinner bli för hungrig och äter där med fortare. Så om jag ändå kunde få in i min hjärna att jag måste skärpa mig och äta rätt mängder och mer regelbundet. Det är svårt när det finns så mycket gott!
 
Nåväl det ordnar sig nog med tiden, jag har ju ingen brådska.
Apropå godsaker så passar det väl med några fler bilder från Italien
 (då inte bara på sådant som går att äta)
 
 
 
Klämmer in en bild från Österrike också
 


 

Kul att så många har tittat in igen
fortsatt trevlig sommar till er alla!
 
Puss och Kram
Susanne
 

 

onsdag 31 juli 2013

Så där nu är är Italienresan till ända...

...för den här gången. Vi har haft en underbar vecka i Sesto Fiorentino och andra ställen i Toscana.  Vi gav oss än en gång på att bila ner, vilket gick lika bra denna gången som för två år sedan. Men vi är alla nu överens om att nästa gång (för det blir det säkert) så flyger vi istället.
 
Första stoppet blev i Koblenz, där var vi lite kulturella och tog linbanan över Rehn ner till centrum. Där spanade vi bla in lite rester av Berlinmuren. 
 





'



Sen fortsatte vi färden mot Sesto Fiorentino
Där njuter vi av gårdens alla grödor och såklart av den härligt lugna miljön.
Varmt har det varit så det räcker till, 40 grader som mest!
 
 
 
 
 
Medelhavet, vid Marina de Vecciano


Louize tog en ridtur i värmen.
 
Och på kvällen hade vi pizzaparty med 10 olika sorters pizzor att smaka. Här sitter vi med en trevlig familj från Canada. Pizzan bakades i ugn från 1500- talet
 
På hemvägen tog vi ett stop vid Gardasjön, Torri del Benaco, en underbarplats som vi gärna återvänder till och stannar lite längre tid än bara för ett dopp.
 
 
Sådär äntligen funkade det med bliderna!
 
Puss och Kram
från