då ska jag på röntgen igen. Det blev som jag "hoppades", och nu behövde jag ju inte ringa och be om en tid. Det känns både bra och jobbigt, det värsta är ju väntan på svar efter undersökningen men jag har gått igenom det några gånger nu så det ska säkert gå bra denna gången också.
som jag berättade igår så gick ju Melinas förskolefröken bort, och idag pratade de om det på förskolan. Melina blev ledsen för detta men barn är ju fantastiska på att hitta ljusglimtar. De tyckte att det var bra att hon inte behövde ha ont mer, och någons morfar var i himmeln så då kanske fröken träffade honom...och Melina tror att Tussan och Missan är där och då träffar ju fröken dom också!
Hur som helst så är det tungt.
Nej nu släpper jag detta och tänker på något helt annat.
Våra katter har ju som ni kanske vet inte behagat komma tillbaks till oss, har inte gett upp hoppet om Missan ännu men nu har vi ändå tingat en liten kattunge som heter Russin. Hon kommer till oss två veckor efter att Melina fyllt 4 år! Blir en mysig present i efterskott. Denna lilla misse kommer dock få bli innekatt från början, åtminstone så länge vi bor i lägenhet.
Just det nu har ju frosten kommit också :/
Puss och Kram
Susanne
Oj, tunga dagar förstår jag. Ja, barn är fantastiska - skönt att de är säkra på att fröken har det bra nu, och hon har ju fint sällskap. Förstår om du tänker och oroar dig - men håll fast vid de goda tankarna! Det ger bra energi. Kram
SvaraRadera