´...och jag mår si sådär. Har ont i såret och mår illa till och från, men på morgonen kände jag mig rätt okey. Opererades i fredags och allt tycks ha gått bra. Det som är en verklig miss i allt detta är att mina anhöriga inte fick någon information om hur det hade gått! Detta trots att min man ringde två ggr, de visst inte ens var jag befann mig, så när jag själv ringde vid åtta på kvällen så var det den första information de fick. Och då här de till saken att jag opererades klockan 14 på dagen. De var rätt oroliga där hemma. Men nu är allt avklarat och jag hoppas på hemgång så snart som möjligt. Inväntar ronden nu och jag tror de planerar att ta bort dränet som är kopplat till snittet. För övrigt ser snittet fint ut.
Staffan och barnen var på besök igår, Melina ville inte lämna mig här men de åkte till Sjösala och badade så det fick henne på lite andra tankar. Louize var/är i Göteborg och kommer hem i em, hon var ju på konsert igår, Håkan Hellström, vilket tydligen varit toppen. Härligt, och ett stort tack till Sofia och Andre som tog hand om logistiken och övernattningen åt Louize och Tilda. Det var guldvärt för mig! Hade gärna varit med själv, men det får bli en träff längre fram när jag är på G igen. Nu lite paus...
Puss och Kram
/Susanne
Ja, det var en pärs att gå och vänta. Men sent på kvällen fick jag veta att, om allt gått som planerat under op så ringer de inte från sjukhuset och talar om det. Utan då ska man förstå att det gått bra..... Men man blir ju förvånad att då anhöriga ringer in och frågar och de inte vet. Ja, du sjukhus har en märklig policy. Huvudsaken är ju att du mår bra. Nu tycker jag att vi håller oss från sjukhus länge! Gör nu som du lovat den närmsta tiden!-Jag litar på dig!
SvaraRadera