Tänkvärt

You never know how strong you are until strong is the only option

måndag 30 november 2015

Minskning

Positiva besked är en kick för kroppen! Har genomfört röntgen och väntat på svar...och i torsdags kom det. Läkaren var väldigt nöjd och kunde meddela mig och maken att tumörerna hade halverats i storlek (inte antal). Så detta bevisar att cellgiftens gör nytta så nu fortsätter jag med samma behandling i två månader till. Tuff ja...men ger det så god effekt så är det en självklarhet. Den dagen det inte hjälper med cellgifter så tar annan medicin vid och då i form av en studie i Linköping, men där är jag inte än. Självklart blir jag väldigt trött igen och idag har varit värst tror jag, sover när jag får tillfälle och tack och lov har jag uppbackning runt mig så idag hämtade syrran Melina. Jag sov när de smög in men jag vaknade såklart. Melina satte sig hos mig i soffan och kollade på barnprogram så jag slumrade en stund till. 

Advent har kommit och tack och lov hade jag fixat en del redan i början på veckan för annars hade jag inte hunnit med. I åtgick barnen ta hand om pepparkaksbygget, ja iaf dekorationen så sätter jag ihop det. Orkade inte gå på julskyltningen som jag alltid brukar, men vädret var uselt och orken fanns inte men kanske kan vi sikta på Eksjö i stället.🎄🎁.




Lite pyssel orkar jag med i all stillhet, lite tid tog det men fram förallt att trä nålen!!! Blev något irriterad på att kroppen inte gör som jag vill, men det kommer väl. Detta är en av fyra, har gjort en lite pojke också så nu är det bara två kvar.

Nu ska jag nog sticka lite, har ett projekt som måste bli klart snart.

Puss och kram 
Susanne

onsdag 18 november 2015

Haft en tuff period.

Nu äntligen börjar min livskraft återhämta sig igen.efter kur nr fyra med cellgift har jag varit väldigt låg och inte haft någon som helst lust till något. Men igårkväll kom vändningen, du kom känslan av att vara lite pigg. Var även på röntgen igår och undersökningen gick verkligen över förväntan! Det gick bra att dricka den där litern med kontrastvätska och sen slapp jag bli stucken, de kunde använda min piccline...vilket jag i stort sett krävde. Nu har jag det jobbiga väntan på resultat, ska försöka att inte tänka på det för mycket. Ett annat problem eller vad jag ni ska kalla det, är att jag tappar hår...mycket. Det har blivit väldigt tunt och jag har fått remiss till en perukmakare, men slängde jag inte tappar håret fläckvis kan jag nog stå ut, men nog är det trist att så fort jag drar anden genom håret så följer det med ett stort antal strån, ja får se hur jag gör.

Imorgon ska Melina (yngsta dottern) på sitt första disco! Undrar om hon kommer stanna? Vi får se, men ikväll blir det nog att kolla lite kläder till discotjejen 🎶

Hm nu börjar jag nog bli lite fikasugen, ska ta en titt i köket vad jag ska hitta på.


Hade varit gott med en sådan här godbit...längesedan jag gjorde dessa kanske ska prova på det igen men det är ganska pilligt speciellt att göra de små chokladformarna, vill minnas att de var rätt sköra.

Puss och kram
Susanne


måndag 9 november 2015

känslorna är upp och ner...

Nu mår jag bättre, penicillin gjorde susen och nu återstår bara å se om mina värden har återhämtat sig så pass att jag kan genomgå kur 4 imorgon. Blir till att åka in tidigare för att ta blodprov då sköterskan idag hade så mycket att göra så mina prover inte skulle hinna in i tid för utlåtande.
Men det är imorgon det och nu är nu. Jag var ute på altanen nyss för att ta in dynorna på stolarna, det är ju lite kallt å sitta där ute nu, och då såga jag att tagetesen i stoltsera var överblommad vilket innebar nya fina frön att plantera till våren. Jag fick frön i våras av en kär vän i Stockholm, hon i sin tur hade fått dem av sin far i Oregon som har en ekologisk handelsträdgård. Tyvärr tog sig bara en av mina plantor men den ger väldigt många fina nya frön så det blir fint i vårens blomlådor. Jag skickade några till min kusin som också delar mitt intresse för blommor och trädgårdsodling, och hon skickade i sin tur ner några frön till mig så det lär blomstra framöver. Om någon vill ha frön säg till så skickar jag över några.



Så till något annat. Igårkväll var jag och handlade och träffar på två av mina elever (killar i åk fem). Deras ansikten när de såg mig var så glädjande och följdes av två härliga kramar! De undrade när jag kommer tillbaka och om jag är frisk nu...kunde ju tyvärr inte ge dem några klara besked mer än att det dröjer. Men det viktiga i detta möte var att få känna sig efterlängtad och det gav mig extra glöd. En annan effekt var dock att jag senare på kvällen fylldes av sorg, jag vill så innerligt bli frisk jag vill inte gå ner mer i vikt jag vill ha mitt vanliga liv tillbaka!!!

Fick nyss veta att det blir provtagning idag så sköterskorna är strax här.

Puss och Kram
/Susanne



torsdag 5 november 2015

Blev inte som förra gången

Ja detta inlägg kommer sent och det beror på att jag varit så hejdlöst trött. Slemhosta, huvudvärk och och dålig aptit på det. Så igår ringde jag in läkare för jag trodde verkligen att det var dags att bli inlagd. Men så blev det inte utan lite justeringar på medicinering och recept på penicillin ifall jag skulle bli sämre. Idag kom en sköterska och tog blodprover, de strulade som vanligt men tillslut funkade det efter ett stick i handen. 17.30 ringer en läkare från Eksjö och frågar hur jag mår, jag beskriver läget och han är inte förvånad då min sänka ligger på 192! Så han ville att jag omgående skulle hämta ut penicillin. Som tur var var min svärmor här och kunde snabbt åka till Apoteket som stänger kl: 18. Har nu tagit två tabletter och de gör nytta känner mig inte lika apatisk och fått lite mer aptit. Så imorgon hoppas jag på en ännu bättre dag. Förstår hur jobbigt det måste vara för familjen och se hur jag bara sitter här och inget kan göra. Konsekvenserna av detta blir nog att nästa kur kommer att bli framflyttad.

Nu är det inte vinter än men det börjar bli kallare och lite så här känner jag mig nu fångad i en låt oss kalla det glasbubbla i ställer för is. Jag känner så för att jag så gärna vill vara mer aktiv än vad jag kan vara och synen på höger öga gör att allt är förstorat, som att se genom förstoringsglas.


Bilden tog jag för några år sedan när vi bodde på landet.

Puss och kram
/Susanne

PS Sanna trevligt att du hittat min sida, jag kikade nyss in på din och det kommer jag fortsätta med.

tisdag 27 oktober 2015

kur 3


När hittar jag skatten?



Idag har jag fått kur nummer tre, men det var osäkert in i det sista, då blodprovet tog idag på onkologmottagningen. Det lyckades ju inte igår, men idag så gick det bättre och värdet var, så medansvar jag väntade på att cytostatikan blandades såg fick jag sällskap av en vän som också haft cancer i matstrupen, ja det som det hela började med. Så vi gick iväg och tog en fika, bra att prata med någon som, tyvärr, gått igenom samma sak sen jag. Tack Mats för idag och Grattis på 50-årsdagen i efterskott!!! Detta blomsterarrangemang är till dig



Nu vänner fortsätter min kur att pumpas in i kroppen fram till torsdag eftermiddag, så jag kommer vara lite tröttare för varje dag och helgen blir nog lagom angenäm...men det kanska blir helt annorlunda än förra gången. Har även vaccinerat mig mot influensan idag å det kan ju också påverka mig. Maken fick också haka på den sprutan, och han känner redan av den!

Nåväl det blir vad det blir.
Puss och kram
/ Susanne

måndag 26 oktober 2015

Bra vecka

Sådär nu har jag känt mig relativt pigg sedan i tisdags, några dagar dessförinnan mådde jag inte alls bra, cellgifterna tog ut sin rätt och jag var trött, illamående och håglös. Därför är ju några dagar med pigghetskänsla så viktig inför nästa omgång...som är imorgon. Det är tanken i alla fall, men idag var det omöjligt att få ut något blod från min kropp! Och sen gick det inte ens att injicera vätskan heller.
Så det blir till att åka in tidigare imorgon så får de i Jönköping, de har lite andra möjligheter än vad hemsjukvården har.
Det känns ju inget vidare förstås att veta att man troligtvis mår skitdåligt igen om några dagar, men det är bara å bita ihop och fortsätta i som innan, framförallt med att få i sig mat för jag har inga direkta reserver att ta av och det känns tungt.
Det som är positivt är dock att mina prover från förra veckan visar på ytterligare förbättring och det är ju fantastiskt! Får glädjas åt alla framsteg :)
 
Idag blir det ingen bild
 
Puss och Kram
/Susanne

lördag 17 oktober 2015

Kur två genomförd

Fy vilken dag! Är så kopiöst trött och jag tror att alla dagar av laxermedel bestämde sig för att ge effekt just idag! Trots tröttheten så åt jag en rejäl portion med panerad torsk och potatis till middag det var sååå gott!kan varit det som satte igång magen... Tog lite senare ett bad och låg säkert där i en timme, somnade nästan. Sen kom Melina och ville hjälpa mig, så hon torkade mina fötter och valde kläder som jag skulle ha. Hon är otrolig på att se eländet från en annan sida och vara väldigt vårdande. Samtidigt är det beklämmande att hon ska behöva se mig i detta skick. Men imorgon ska hon ha sitt 6-årskalas eller ja idag eftersom det visst är natt nu. Hon längtar och jag hoppas på att vara piggare så jag kan hjälpa till med något, Staffan får ta ett väldigt stort lass just nu, men snart är jag förhoppningsvis i bättre form. Har samlat på mig så mycket vätska i benen pga medicinen så det är lite jobbigt å gå men det ordnat sig nog. Frostnätter börjar bli fler och det känns som jag missar så mycket vackert men det hinns väl med...



Nu puss och kram
Susanne